Fina Stina

Jaha, här var det tomt på ett tag. Det beror inte på att jag inte gjort något, snarare på att jag gjort så mycket att jag inte hunnit skriva om det. Vi var ju i Göteborg och hejade på duktiga L som gjorde ett bra lopp, och därefter partajade lite. Veckan som gick bestod av det den alltid gör; knega, äta, sova och inte mycket mer. Jo förresten, jag har ju blivit addicted i att spela Xbox så det har tagit mycket av min tid.

Igår fyllde jag år, 27gamla år. Vi hade kaffekalas hos mamma och det var varmt! Både på ut- och insidan, 25grader minst i luften och så alla fina fina släktingar (ja Lasse du räknas faktiskt dit). Jag är så tacksam för dem alla, som jag brukar nämna mor och bror och farföräldrarna och sambon, men även de som jag aldrig nämner; J Pigg och farbror och hela högen. Mycket trevligt kalas på alla sätt.

Nu väntar jobb som vanligt, känner inte alls för att gå dit. Längtar bara till fredag för då ska honey och jag på mysig weekend.
Ha en bra dag alla tills vi hörs nästa gång....
ps babyn har inte kommit än.... spännande!
ps igen.... ett förtydligande; inte min baby alltså

Har spenderat helgen i Göteborg. Fett skoj kan jag säja. Orkar inte skriva mer nu och datan är inte samrbetsvillig vad gäller att lägga in foto så jag kommer att uppdatera mig. Tror jag.

Sov sött för det ska jag

och jag tog en fika i solskenet igår. Hon gör mig glad, stark och ger mig en tro på mig själv och framtiden. Jag är så glad över min fina mor!

Idag drabbades jag av någon slags vår-hypnos och tänkte cykla en liten runda. Till Lomma var det tänkt och det är ju inte så farligt långt. Efter ett stopp på klassiska Blå Café cyklade jag vidare in i Lomma. Helt plötsligt fick jag syn på skyltar där det stod "cykelspåret" på. Inte vart och hur långt, inte en aning om man kom tillbaka till samma plats eller nåt men jag blev nyfiken och sporrad, så jag bara cyklade på. När jag cyklat förbi Habo Ljung och fattade att jag snart var i Bjärred slog jag en blick på klockan och bestämde mig för att cykla till Lund och se studentsångarna i Lundagård. Jag har världens sämsta lokalsinne och det borde ringt en varningsklocka men det gjorde det inte så jag bara cyklade på och följde det här "cykelspåret". Det kunde ju lika gärna hamna i Lödde eller Landskrona. Sen tog skyltarna liksom slut och då bestämde jag mig för att lita på mitt (obefintliga) lokalsinne. Döm om min förvåning när det plötsligt dök upp en skylt, "Lund 10" och knappa 45 minuter senare susade jag förbi Nova och landade på Stortorget.

Efter en burgare (snabb var dagens överdrift) begav jag mig så till Lundagård för att sjung in våren. Det var jättemysigt och det kändes så genuint och hederligt. Magnolian var nästan utblommad.